elfteoktober.

jag vet vad som måste göras, ändå sitter jag kvar här.
Å det skrämmer mig att jag kan nå dig vart du än är.
Å om jag behöver förklara, den skugga som vilar i tiden.
förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär.

men jag vet att jag döljer en sanning, att väntan inte leder någonstans.
jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans.

jag vet vad måste göras ändå sitter jag kvar här.
i ett sista kapitel som jag har förälskat mig i.
jag försöker strida mot känslan, den är rädd men den spelar ett spel nu.
får för mig att jag kan vara kvar men vet inte hur.

men jag vet att jag döljer en sanning, att väntat inte leder någonstans.
jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans.

jag vet vad som måste göras, ändå ligger du kvar här.
jag hopps du sover, jag smeker dig lätt om din hals.
jag vill inte spara min längtan, jag har tänk men aldrig fått tala.
så feg att jag visar du hör säkert ingenting alls.

men jag vet att jag döljer en sanning, att väntat inte leder någonstans.
jag vet att jag måste ta steget ut vår sista dans.

aa, jag vet att jag döljer en sanning, att väntan inte leder någonstans.
jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans.

du älskling hör på, jag måste ta steget ur våran sista dans!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0